Livet är oerhört orättvist

Hejhej!
Denna vecka har varit helt ok hitills. Igår var jag på möte hela fm, beslut togs, diskussioner uppkom, och lärorika samtalsämnen kom upp- det var höstens hitills roligaste möte och det slog mig att jag kommer sakna det efter årsskiften när jag åker!

Kan dock fortfarande inte fatta när jag blev vuxen (det blev ingen skillnad) att jag nu sitter i möten, tar tuffa beslut och planerar.... Men det är roligt som fasiken!
Denna helg som skulle bli en riktig ledig/firar helg blev en jobbhelg. På lördag kommer släkten och firar mig, kl 10.00 kommer alla på brunch. Innan det ska jag hinna med att jobba och efter så åker jag iväg och jobbar em, och sedan åker jag direkt ifrån jobbet och firar morfar och moster, kommer lite sent dit. Och på söndag jobbar jag!
Vet dock att lördagen kommer bli en känslosam jobbdag, ska tillbaka till mitt sommarställe där jag stormtrivdes, har saknat dem sååå!
och jag ser så fram emot att komma tillbaka! Jag längtar verkligen dit, människor som gör mig hjärtevarm, om det fanns fler sådana på jorden så skulle det vara en underbar plats!

Mitt jobb är väldigt givande, jag träffar så många olika människor med olika sjukdomar och livsöden, människor som alla har helt olika historia, människor som precis som jag har drömmar, visioner och saker dem lever för. När jag åker iväg i vinter är det inte bara för mig, det är för alla dem som drömmer om det men inte kan, jag ska resa för alla mina brukare som har drömmar men som stoppas av fruktansvärda sjukdomar och öden. Jag blir så ledsen, får så ont i hjärtat när jag pratar med några av dem. Dem som haft drömmar att se världen men fått oturen att ha en sjukdom eller skada som gör att dem aldrig får möjligheten. 
Ikväll sa en av mina brukare till mig "-Karin vet du vad, det jag vill se innan jag dör det är Island, men det kommer jag aldrig få göra. Den dagen du kommer dit kan du väl tänka lite extra på mig, upplev min dröm åt mig," 
Det gör så ont, så orättvist att jag ska få se och uppleva saker som vissa drömt om i hela sina liv. Men den dagen jag kommer till Island ska jag tänka på den, jag ska uppleva hens dröm, uppfylla hens önskemål!

En viktig sak jag lärt mig genom mitt jobb är att ta tillvara på tillfällen, uppfylla drömmar innan det är försent, att verkligen göra det jag vill. Jag ska resan, jag ska resa för alla dem som inte kan. 
Jag skulle vilja samla ihop alla som inte har möjligheten och bara dra iväg med dem, uppfylla deras drömmar tillsammans med dem.. 
Jag tycket oerhöst synd om dem som absolut inte har möjligheterna att uppleva pga deras skitkroppar som bestämt sig för något. 
 
Jag blir ledsen och arg på alla jäkla sjukdomar som stoppar människor från att uppfylla drömmar, tyvärr kommer dem alltid finnas där och hindra, det är en sak att lära sig leva med. 
Jag har växt som människa under denna sommar/höst och mer kommer jag växa. Jag har insett att mina och många andras problem är en piss i havet. Man ska vara tacksam för det man har och har fått, och ta tillvara på det. Inte låta rädsla stoppa en!
 
 
 
Visa fler inlägg