Sometimes are hope hard to find...
Återigen blir jag så ledsen och arg på alla skitsjukdomar, jag har sett mycket och varit med om tunga grejer den här hösten och jag blir bara såå ledsen att dem som knappt har något men är världens snällaste och underbaraste bara ska brytas ner och vara med om sjukt mycket dåliga grejer. Igår kan jag ha gjort ett av de tyngsta besök i hitills i mitt liv, samtidigt får det en att tänka. Jag satt med min brukare och pratade om drömmar, mål och min resa och det får mig att tänka på hur sjukt orättvist livet är, varför ska just jag få göra allt det här? Det finns dem som drömmer om det minst lika mycket osm jag och som aldrig får en chans.
Men jag är ändå så tacksam för dem jag lärt känna iår och för att jag fått lärt känna dem. Dem flesta uppmuntrar mig och min resa och glädjs med mig och tycker det ska bli såå häftigt! Jag kommer ha ett stort team bakom mig i sverige när jag åker, folk som vill följa mig, veta vart jag är och vara orolig över mig..
Folk som står vid min sida och stöttar mig och vill att jag uppfyller mina drömmar och det är häftigt. Även fast många utav dem är ledsna att jag ska åka så vet jag att dem finns där och är med mig ändå.
Jag har skapat så många fina relationer genom jobbet detta år och somsagt så är jag såå tacksam för det, Jag är glad att jag känner dem.
Och ibland tänker jag på hur det skulle varit och känna dem när dem var friska, var ute på äventyr och levde ett helt annat liv.
Och så påminns jag dagligen om att det faktiskt kan vara försent en dag, att man ska uppfylla sina drömmar, inte vänta i onödan. Man vet aldrig vad som händer imorgon.
Och så känner jag att man går miste om så många människor i livet som passerar, om så bara i utkanten. Vi borde bli snällare mot varandra, mer öppna för att lära känna nya människor och öppna upp oss för att stötta andra istället för att se på dem med avund och avsky när dem uppfyller sina drömmar, glädjas med dem istället.
Jag är bara ledsen för dem som kämpar men aldrig kan få något ut av dem, dem som kämpar men som hela tiden åker på nya käftsmällar.
